Historia, dialekter och spöken

I dag har vi tagit hem morfar från äldreboendet till gården, tårta och stormiddag blev det. Min morfar - han har humor han när han är med kan man få skratta högt många gånger, bland annat tyckte han idag att mamma borde skaffa en till unge...

Morfar är lite virrig, lite dement. Idag är liksom inte hela tiden 21 juni 2011, utan ibland hoppar vi tillbaka 50 år i tiden eller mer och morfar berättar minnen han har som de kunde varit igår när det egentligen handlade om 1930 talet.

Morfars virrighet spökar lite ibland, han kan fråga många gånger "var är maja?"... men mormor maja finns ju inte. Att se hans sorgsna blick när han kommer på och minns hur hon inte längre finns här, se ögonen fyllas av tårar när han nämner hur han saknar hennes röst. När vi körde hem honom ikväll sa han : "Vi skulle haft kvar henne lite längre, hon var ju så duktig på allt, så snäll med barnen och hon kunde allt det där... ändå fick hon lämna oss". Usch det är verkligen en jobbig saknad vi alla går igenom, men också svårt att prata/skriva om utan att få tårar i blicken..

Morfar pratar med en otroligt grov dialekt och jag har svårt att förstå honom om jag inte koncentrerar mig. Något som är speciellt med denna Sundsvalls dialekt är O-fenomenet. När man ska tala om något som inte är gjort så istället för att säga "inte" sätter man O framför verbet.

O-sopat = inte sopat
O-ätit = Inte ätit
O-kört = Inte kört (hö eller annat man kör)
O-bakat = Inte bakat.

Jag funderar på vart O:et kommer ifrån. det finns inget O i inte.... Någon som vet?
Trots att jag inte riktigt förstår hur detta har uppstått är det något som fastnar, jag säger det nästan hela tiden. lite som att "hä" det är också dialektalt och betyder typ "lägga"/"placera"/"ställa... eller nått.

Imorgon ska det bli fint väder så jag ska försöka gå ut och plocka blommor samt ta lite bilder på den vackra byggd jag befinner mig i...

"Ingen plats här på jorden"

Nu är jag i sommarstugan som ligger utanför Sundsvall. Den ligger i en idyllisk by som är vackrare än det mesta man har sett, ni ska få se bilder om jag tar och går en promenad någon dag.

Jag är nyss hemkommen från en dag som bestått av tunnbröd bakning. Jag har mjöl överallt men det var värt det. Tillsammans med 3 mostrar och min kära mamma har jag försökt lära mig konsten att baka tunnbröd. Att baka tunnbröd är en konst och processen ser ut som följer; (Detta avsnitt är ganska långt om du inte vill förstå konsten så hoppa ner till efter punkt 10)

1. Tunnbröd bakas i en vedeldad stenugn därför måste man börja elda tidigt på morgonen så att man får upp den höga temperatur som behövs.

2. Stöp degen, detta sker utan mått därför gäller det att hänga med när mostrarna slänger ihop ingredienserna på en höft. De slänger i nån näve kryddor slänger på lite olika sorters mjöl och känner ifall degen känns bra... inte lätt att skriva ner det receptet kan jag säga. 

3. Gör ämnen. Ämnen är de bollar som är grunden för de bröd som kavlas ut. Man delar upp degen i mindre delar (lika stora) som man sedan ska försöka, utan att använda för mycket mjöl, rulla i hop till en rund boll. Detta är betydligt svårare än det låter.

4. Kavlingen. Att kavla kan låta enkelt, men icke, här gäller det att försöka göra kakan rund och tunn utan att den går sönder, fastnar den i kaveln är det nästan kört och använder man för mycket mjöl blir det bara hårt. 

5. Sopa. Den runda tunna kavlade kakan vänder man på som en pannkaka sen skall mjölet borstas av från under sida för att brödet inte ska ha gula sura fläckar. Sedan ska man vända upp biten på "stekspaden"/"pizzaspaden" för att sedan lägga in den i den otroligt varma ugnen.

6. Stekning 1. För att brödet ska bli jämt gräddat och inte bränt måste man snurra på brödet inne i ugnen, vilket är riktigt klurigt kan jag säga. 

7. Bräcka brödet. Man tar ut brödet ur ugnen låter det svalna innan det ska in för gräddning nr 2. ännu en gång måste man snurra på brödet för att det inte ska bli bränt. (det är detta steg som gör brödet hårt)

8. Sopa andra gången. Brödet tas ut ur ugnen, man borstar då av överflödigt mjöl och eventuellt sot från brödet samt delar det.

9. Låt brödet svalna.

10. klart att äta.

Vi har idag bakat bröd på ungefär 15 liter deg. 

Jag har varit med några gånger förr och har då förstått att mormor har varit mästarinnan och idag fattades hon oss. Det blev många "vad skulle mormor sagt nu?", "Den här blev fin, den skulle mormor ha sett", "Tänk om mormor kunde se va bra jag är nu".... Men hon är inte här och vi måste nu lära oss på egen hand. Vi kan inte längre fråga henne om vi behöver hälla i mer mjöl eller inte... 

Det är skönt att vara här men obehagligt tungt att gå upp på den tomma övervåningen och känna hur blicken letar efter mormor Maja, hur öronen lyssnar efter vävstolens slag, hur benen vill gå och krypa ner och vila tillsammans med mormor i hennes säng och alla får komma på att blicken inget kan finna  och att vävstolen har tystnat och att mormor inte ligger i sin säng.

Jag saknar henne, det var ju så länge sen jag träffa henne. Saknaden är svår att beskriva, det är också svårt att förstå att vi nu bara har våra minnen kvar. Vi kan minnas tillsammans, stänga ögonen en stund och känna hur det var att känna hennes varma trygga hand mot kinden.... men sen måste vi öppna ögonen igen och se att hon inte är där...

"Den blomstertid nu kommer"

Jag har en kusin.. hon är fin.. och duktig... hon skriver egen musik... hon finns nu på spotify :)
här är länken



Idag har jag varit på en regnig skolavslutning, lite kallt och blött men skolavslutning är alltid skolavslutning. Något som också var roligt är att en av grannarna kom fram o frågade om jag kunde tänka mig rida ut med henne... jag gillart! Det finns massor av  hästar här o alla vill bli ridna.. Igår var jag i hästhagen nästan hela dagen och kan inte säga annat än att det är mysigt. Sen umgicks jag med min mysiga Tina.

Hårt arbete var det men vi kämpade tappert.

Som sagt lyssna på min talangfulla underbara Sula. Kulturama – Flashlight... Älskar dig min fina!

Bajs

Vilka dagar...

Livet på landet rullar på. Idag har både 4 åringen och 6 åringen varit hemma. Detta resulterade i att jag tog med mig Tina, 6år, med mig ut i hästhagen för att mocka (att ta ut bajset ur hagen), något som inte gjorts sen hästarna kom i princip. Det är förvånande hur bra dag man kan ha när uppgiften är att bära bajs med en 6 åring. Vi har haft en jättebra dag. Sju stora fyllda skottkärror blev det. Detta tog 4 h. Det där med att man märker att man är på landet fortsätter lite smått. Denna gång handlar det om barnen, man märker att det är bondebarn. Följande citat visar på detta:

Helena: Oj nu kastade jag visst lite bajs på dig.
Tina 6 år: Äh det gör inget, vi ska ju till och med duscha ikväll.

Livet på landet är gott. Hästarna är snälla om de dock får lite fnatt på alla flugor som biter dom. Man vet att man har snälla hästar när man kan låta två tjejer (12 och 6 år) rida utan sadel och sedan säga åt dem att stanna hästarna, släppa tyglarna och säga åt dom att sätta sig baklänges (göra jorden runt), hästarna rör sig inte ur fläcken.

Jag trivs. Ikväll blir det till att rida lite samt duscha alla barnen för imorgon är det skolavslutning!

Solen skiner.. Livet är gott

Trot eller ej jag lever

Jag ber om ursäkt för dålig uppdatering på sista tiden men jag skyller på att jag har semester. Sen i lördess har jag varit befunnit mig i de värmlänska skogarna. Jag har då kunnat rida lite vilket är väldigt mysigt. Men mest av allt har det blivit barnpassning. Leker hemma fru lite nu om dagarna, jag är hemma med den yngsta av kusinerna eftersom hon har stukat foten. Vi har väldigt mysigt måste jag säga, hon pratar otroligt mycket och är i allmänhet väldigt söt. Tillsammans går vi ut med hunden och leker med lera, målar och spelar memory.

Hur märker man då att man är på landet? kul att ni frågar jag har nämligen gjort en lite lista:

- Mygg och broms så man skulle kunna bli knäpp
- Kor och hästar i hagen
- Grannar som stannar och hälsar och kanske till och med tar en kopp kaffe
- Man möter en räv med en höna i munnen och folket endast rycker på axlarna och går vidare
- Ungarna pratar om att köttet vi äter till middag är en ko som pappa slaktat.
- o just det mobilen är har aldrig mer än 2 punkter på tecknings skalan

Men jag klagar inte, stillheten är skön.

Ha det super bra nu!

Ojojoj va mycket som händer här i skånelandet

Jag hinner inte alls med mig själv. Eller kanske med mig själv men inte med bloggen.

Livet är gott, tittade just på lite bilder på facebook från de senaste dagarna och kom fram till att det har varit riktigt härliga dagar. Sol och vänner och sommar... det är riktigt gött.

Självklart saknar jag Skövde gänget, och Skövde staden men livet är gott ändå. Det blir mycket kaffe och väldigt många studentfester. Men jag klagar inte. Nu bär det dock snart av norr ut igen. Jag ska till värmland för att stanna där en vecka och sedan upp till Sundsvall en vecka för att sen åka hit igen för att börja jobba. Ska bli härligt med semester, ska försöka hitta någon bra semesterbok som jag kan roa mig med men vi får se hur det går.

Hoppas ni som jag njuter av sommaren och alla dess nöjen.

Ha en härlig fredag!

Sol, lek och vänner

Jag ber om ursäkt för dåligt uppdaterande men i Lund är allt fullt upp. Ute är det sommar... Sommar med stort S. Senaste dagarna har bestått av grillning, Volleyboll, spela spel ute, bröllop och lite Beach Volleyboll. Helt fantastiskt. Ute är så varmt att man går hela dagarna i bara bikini, att ta på sig en tröja är inte att tala om. Jag gillart! Bruna färgen börjar komma och man känner sig lite mer frisk än någonsin. (Inte riktigt sant idag kanske eftersom jag är lite små förkyld och ont i halsen men men..)

Jag hinner liksom inte riktigt med i allt roligt som händer. Jag kan i alla fall säga att det handlar mycket om att hänga med gamla goa vänner. Det är få saker som slår det. Läste i min bok igår att de som har många djupa givande relationer är lyckligare och lever längre, oavsett annat hälsotillstånd. Det tyckte jag va coolt.


Sammanfattning av det senaste dagarna:
-Sol
-Skratt
-Gurka
-Bröllop
- Tal/spex
- internskämt
- Beach volleyboll
-Grillning
-Vänner!

Livet är gott!

It's the end of an era!

Sommarlovet är nu här, skolan är slut... allt är inlämnat...

Sommarlov brukar komma med endast glada, härliga frihetskänslor. Men denna "skolavslutning" har ett visst vemod över sig. Att terminen tar slut innebär att några nära vänner flyttar härifrån. Det kommer inte fortsätta som det varit. Skövde kommer bli något nytt... Till sommarfesten skrev jag ett tal som jag aldrig höll så tänkte skriva in det här istället... Så här kommer det.. .

Sommarfest Fire
Jag står här och ser ut över 21 väldigt olika människor. Män och kvionnor, brunetter och blondiner, datavetare och sjuksköterskor, lärare och en officer, européer och asiater. Vi är även i olika delar av livet, vi har olika bakgrund, vi har olika framtid. Trots allt deta har vi under detta året funnit varandra. Tillsammans har vi lekt, skrattat, fikat och sett film. Det finns en sak som gör att den vänskap vi har skiljer sig från andra vänskaper, det är att vi har delat vår tro. Tillsammans har vi studerat bibeln, lovsjungit och bett. Tillsammans har vi hjälpt varandra växa i sin relation med Gud.

När jag tänker tillbaka ett år i tiden, jag skulle precis ta studenten och flytta hit där jag inte kände någon, Elin och Oscar skulle precis gifta sig, och Fire bestod av en helt annan grupp en den som är idag. Om jag sen tänker tillbaka för ett halv år sen, vi hade julfest med 25 personer, vi visste inte hur våren skulle se ut, det kändes som så många skulle lämna gruppen. Idag står jag här och vi är 21 personer här. Det blir aldrig som man trott...

Vi är en blandad grupp vänner. Trots ovissheten om framtiden visar det gångna året att Gud har en plan och att vi kan lita på honom. Även om vi är på olika platser i livet och våra vägar leder åt olika delar av världen, vår vänskap tar nya former så behöver vi inte oroa oss. Vi är mer än bara vänner för vi har samma Far, God Almighty. Vi är bröder och systrar oavsett hur långt vi kommer ifrån varandra vi bor, hur ofta vi träffas eller hur ofta vi smsar kommer inget ändra det faktum att vi är bröder och systrar och Gud är vår Far.

Detta tal är nog mer jag som försöker övertyga mig själv om att allt kommer att bli bra.... Att detta är slutet för den här terminen, the end of this era, innebär också att det är början på något nytt.

Kram på er...