Studier, träning, massage och separationsångest

Denna dag alltså... vet inte riktigt hur jag ska skriva för att ni ska förstå känslan i min kropp just nu. Matthet blandat med glädje.

Det började med att jag inte kunde sova i natt för att fysikens alla lagar snurrade runt i mitt huvud. Stress och förvirring hade ett dans-marathon i en trött hjärna. Som resultat av denna lilla fest var det otroligt svårt att vakna när klockan ringde 06.30 i morse.

Men det ville sig inte bättre än att man fick lämna sängen för kl 8.15 var det ju dags för Biologiföreläsning. Denna föreläsning... jag vet knappt hur jag kan beskriva den, vi kan säga så här; det gick fort!! Den enda lilla gång då han frågade om vi hängde med sa jag ett högt och klart "Nej" i tron om att alla skulle säga det, men icke. Utlämnad till min dumhet satt jag där. Jag såg att resten inte heller hängde med men de tänkte då inte erkänna det för vår lärare.

Efter föreläsning, labb och lunch gick jag hem och satte mig snällt och skrev min labbrapport. Snyggt och prydligt blev det. Nästan klar blev jag dessutom. Men när klockan slog 6 gav jag upp. Då bar det i väg till gymmet för att träna med Sys.

Inget dåligt träningspass heller, hela 1h 20 min. Sen avslutade vi med att för första gången prova vatten-massage - sängen. Detta var helt underbart!!! tänk att något som låter så löjligt skulle kunna vara så härligt!
Mer sånt åt folket.

Varje gång jag och Elin träffas på stan, gymmet eller affären så blir det liksom alltid lite svårt att skiljas. Separationsångest. Vi står och pratar om allt och ingenting, går långsamt några steg i sär men slutar aldrig prata. Tillslut står vi lite krystat långt ifrån varandra så att man måste prata väldigt högt för att höra varandra. Det är ofta då vi inser att vi är knäppa. Syskon som träffas nästan varannan dag och har svårt att gå åt olika håll när man ska hem... Ganska knäppt..

Summa kardemumma - min kropp känner sig "oj va långt det är till sängen, oj va huvudet är tungt, ögonen ännu tyngre, undra hur ont jag har i kroppen imorgon om jag skulle somna på denna hårda stol med huvudet ner i skrivbordet" ... känns känslan igen?